Välkommen till modulen om sociala medier!
Du vet väl om att du är värdefull?
Här får du svar på frågorna:
- Varför är din information viktig?
- Vad är riskerna med sociala medier?
- Hur skyddar du dig mot bedrägerier?
- Vilka tekniker kan användas emot dig?
Estimerad tidsåtgång: 10 minuter
Lärandemoment:
- Quiz
- Case: Kan du hjälpa David?
Risken med att vara för publik
Har du testat att googla dig själv nångon gång? Då kanske du ha märkt hur pass mycket personlig information som finns tillgänglig för allmänheten! Känslig information som ditt personnummer, adress, de du bor med, din lön och till och med priset på ditt hus går att kolla upp på en och samma sida - men det slutar inte där. Din aktivitet på sociala medier kan vara en säkerhetsrisk för dig och dina närmaste.
Det du delar - bilder, platsinformation, och vardagsinlägg - kan ge en utomstående en ganska tydlig bild av ditt liv. Något som kan verka harmlöst, som att dela ett foto från en pågående semester, kan ge grönt ljus till inbrottstjuvar. Information om ditt liv kan användas för att gissa ditt lösenord eller säkerhetsfrågor. Till exempel "Vad hette ditt första husdjur?" eller "Vilken gymnasieskola gick du på?" är vanliga säkerhetsfrågor som en bedragare ofta kan hitta svar på genom en enkel sökning på sociala medier.
Tänk därför till innan du delar något på sociala medier. Fundera på vem som kan se det – och vad de kan göra med informationen.
Nätfiske genom sociala medier: Var medveten om dina interaktioner
Nätfiske är en taktik som bedragare använder sig av för att lura dig att avslöja dina eller någon annans personliga uppgifter, som lösenord eller känslig information. Genom att utnyttja sociala medier kan bedragare försöka manipulera dig att tro att de är någon de inte är. Här är några saker att vara uppmärksam på för att undvika att bli lurad:
- Var skeptisk till frågvisa meddelanden: Om du får meddelanden från personer som utger sig för att vara bekanta eller familjemedlemmar och ber om känslig information, som lösenord eller kontonummer, bör du alltid vara försiktig. Var extra misstänksam om det rör sig om pengar. Det kan till exempel vara någon som utger sig för att vara en vän och ber dig swisha pengar till ett nytt nummer med ursäkten att de glömt sitt bankkort hemma – eller en person som låtsas vara din chef och ber dig köpa fem presentkort med löfte om att ersätta dig senare. Ta inte några snabba beslut och dubbelkolla alltid med den berörda personen via ett annat kommunikationsmedel (gärna med röst eller video) för att verifiera identiteten.
Bedrägerier
Om en främling gick fram till dig på stan och bad om ditt personnummer, din adress eller dina kontouppgifter – skulle du ge dem det? Förmodligen inte. Ändå är det just så bedragare försöker få information online – men med ett vänligt meddelande, ett lockande erbjudande eller något som verkar komma från en vän. Sociala medier och meddelandetjänster används av miljarder människor varje dag. Tyvärr utnyttjas dessa plattformar av bedragare. Här är några tips för att skydda dig mot bedrägerier på sådana tjänster:
- Misstänk okända avsändare: Om du får meddelanden från okända avsändare som erbjuder dig affärsavtal, erbjudanden om att tjäna snabba pengar eller andra misstänkta förslag, var då extra vaksam. Bedragare använder ofta dessa tjänster för att nå ut till potentiella offer.
- Dela inte känslig information: Var alltid försiktig med att dela personlig eller ekonomisk information via meddelandetjänster. Legitima företag och organisationer skulle sällan be om sådana uppgifter via dessa kanaler.
Källkritik och AI
Artificiell intelligens (AI) har blivit ett kraftfullt verktyg, även för bedragare. På sociala medier och i de bedrägerier vi har gått igenom används AI för att snabbt skapa övertygande innehåll. Det kan vara nätfiskemeddelanden utan stavfel, klonade röster, falska profilbilder och deepfakes. En deepfake är en manipulerad video där någon ser ut att säga eller göra saker som personen aldrig har gjort.
Det här gör det allt svårare att veta vad som är äkta. En bild, ett meddelande eller en video kan se helt genuin ut men ändå vara påhittad. Därför är källkritik viktigare än någonsin. Fråga dig alltid vem som har skapat innehållet och varför. I övningen nedan får du testa om du kan skilja AI-bilder från riktiga.
AI eller inte?
Nedan följer bilder på fåglar, vissa är verkliga och vissa är AI-genererade. I den här övningen går det att se skillnad, men tänk på att AI utvecklas snabbt och att det snart kommer att bli betydligt svårare! Redan idag används AI för att producera verklighetstrogna videor, röster och bilder så var alltid källkritisk!
Nu är det dags för quiz
Du får sätta dig in i Davids situation och ta ställning till olika händelser. Du får försöka så många gånger du vill.
Kan du hjälpa David?
David jobbar på LuckyLollies, ett företag som säljer godis med inspirerande citat på omslagspappret. På fritiden tycker David om att gymma. Han är aktiv på sociala medier och har många följare. Han delar gärna med sig av sitt liv, både privat och på jobbet.
Kom ihåg att vara vaksam och lita på din magkänsla när du interagerar med andra människor och delar information online. Genom att vara medveten om de potentiella farorna kan du använda sociala medier och andra webbplatser utan att någon använder dig.